Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses

Länka till denna samling:

https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/5

Browse

Visar 1 - 20 av 21

AI-styrd fjärrvärmereglering i befintliga kommersiella fastigheter: Hur kan implementering och uppföljning av AI-styrd fjärrvärmereglering i befintliga kommersiella fastigheter utvecklas?
(2023) Bratt, Annie; Philipson, Franca; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Ingelhammar, Caroline; Sateei, Shahin
Bygg- och fastighetssektorn står för över en tredjedel av Sveriges energianvändning, där huvudsakligen förvaltning och uppvärmning svarar för ungefär 70 % av fastigheters totala energiförbrukning. Trots att fastigheter utgör en betydande del av världens tillgångar, är sektorn känd för att vara en utav de minst innovativa branscherna. Stabiliteten i fastighetsindustrins avkastning och svårigheterna med att genomföra omfattande omstruktureringar hindrar anpassningen till förändringar i omvärlden. Inom ramen för Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen strävar alla aktörer inom byggnaders livscykel efter att använda fossilfria och effektiva energikällor. På grund av stigande elpriser och skärpta myndighetskrav ökar incitamenten för fastighetsägare att effektivisera sin energikonsumtion. Fjärrvärme står för hälften av Sveriges värmemarknad och är ett stabilt och effektivt uppvärmningssystem som har anpassats digital över tid. Trots dessa åtgärder står världen inför en klimatkris som kräver omfattande åtgärder och förändringar. Den kombinerade effekten av minskad tillgång till olja och naturgas till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina leder till stigande elpriser. Med ökade krav och regleringar inom nybyggnation och befintliga byggnader bedöms generella åtgärder vara otillräckliga för att möta behoven. Tidigare nämnda orsaker, tvingar alla aktörer att ställa om. Vidare har fastighetsägare har börjat använda sig av Artificiell Intelligens (AI) i fastigheters fjärrvärmesystem, med syftet att energioptimera. Det här examensarbetet syftar till att öka förståelse bland svenska fastighetsägare och kartlägga faktorer som bör beaktas inför implementering av AI. Studien baseras på flermetodforskning där kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer tillämpats, som sedan kompletterats av kvantitativa data i from av en enkätundersökning. En förstudie bestående av en litteraturstudie ligger till grund för studiens frågeställningar, som sedan har genomförts med studiens resultat. Intervjuobjekt samt enkätundersökningar har väsentliga skillnader och likheter. Slutsatsen är att branschmognaden är låg vad det gäller AI i fjärrvärmesystem i kommersiella fastigheter.
Användningen av social hänsyn i offentliga byggentreprenadsupphandlingar
(2015) Zangana, Ali; Singh, Amrita; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för bygg- och miljöteknik; Chalmers University of Technology / Department of Civil and Environmental Engineering
Återbruk vid lokalanpassningar En studie om effektivisering av återbruksarbete inom fastighetssektorn
(2023) NGUYEN, JACKY; COGNELL, YLVA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie
Denna kandidatuppsats utforskar återbruk inom fastighetsbranschen för att främja hållbar utveckling och minska avfall samt resursförbrukning. Återbruk erbjuder möjligheter att minska förbrukningen av råmaterial och uppnå kostnadsbesparingar inom branschen. Trots potentialen som återbruk erbjuder är det fortfarande ett relativt nytt och underutvecklat begrepp inom fastighetsbranschen, där etablerade marknadsramverk och metoder saknas. Denna uppsats undersöker utmaningar och möjligheter med att främja återbruk vid lokalanpassningar av fastigheter och betonar behovet av ökad kunskap, engagemang och strategier bland intressenter. Implementeringen av återbruk vid lokalanpassningar av fastigheter innebär olika utmaningar och möjligheter inom fastighetsbranschen. Studien behandlar tio olika utmaningar, inklusive bristande kunskap och erfarenhet, svårigheter med planering och budgetering, hantering av inventering och tillgänglighet, effektiv demontering, lagring, transport och logistik, möjligheter till återtillverkning, garantier och kvalitetssäkring, uppfyllandet av hyres- och kvalitetsförväntningar samt korrekt mätning av återbrukets omfattning. Föreslagna strategier för att tackla dessa utmaningar inkluderar att förbättra kunskap och erfarenhet genom utbildningsprogram och samarbeten, integrera återanvändning i planerings och designprocessen genom workshops, implementera delade databaser eller inventeringssystem, utnyttja modulära lösningar, optimera lagringsutrymmen, samarbeta med materialåterförsäljare för effektiv logistik, främja samarbete mellan branschaktörerna, öka medvetenheten och involvera återförsäljare av byggmaterial i återtillverkningsprocessen, samt införa standardiserade kvalitetssäkrings- och garantiförfaranden. Genom att informera potentiella hyresgäster om fördelarna med återanvändning förebygger man skepsis kring materialets kvalitet, vilket kan förbättra uthyrningspotentialen. Utvecklingen av en standardiserad metod för att mäta återbruk kommer att möjliggöra tillförlitliga och jämförbara data för att bedöma miljöfördelar och följa upp framsteg.
Att öka tryggheten i stadsrummet i utsatta området
(2024) Hedin, Ebba; Samuelsson, Lowe; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Fredriksson, Julia
Examensarbetet undersöker hur specifika delar av stadsrummet bidrar till en ökad känsla av otrygghet till följd av rädslan att befinna sig i brottsutsatta miljöer. Undersökningen omfattar vilka åtgärder som kan vidtas för att göra områden tryggare. Ämnesvalet har stor aktualitet och grundar sig i dagens samhällssituation, där oron för att vistas ute under kvällstid och oron för brottslighet ökar. Examensarbetet utförs som en fallstudie, med fokus på Komettorget i Bergsjön, ett av Göteborgs särskilt utsatta områden. Studien grundar sig i en flermetodsstrategi för att nå optimalt resultat. I arbetet användes empirisk informationsinhämtning genom granskning av befintliga kvantitativa trygghetsstudier och där efter genomförande av kvalitativa semistrukturerade intervjuer både med boende, genom fältstudier och med sakkunniga inom ämnet, vilket genererar en djupare förståelse av resultaten. Studien, som baserats på den empiriska informationsinhämtningen, visar att områdets uppbyggnad idag inte är optimal ur ett trygghetsperspektiv. Många boende upplever otrygghet på en eller flera platser i området och det är framför allt problematik med grupperingar och öppen narkotikahandel som ligger till grund för den uppfattade otryggheten. Med grund i den datainsamlingen som gjorts under arbetet har det tagits fram ett antal förslag på förändringar av det befintliga stadsrummet, för att i framtiden öka den upplevda tryggheten på och kring Komettorget. Det finns en förhoppning om att slutsatser och föreslagna åtgärder från fallstudien delvis ska kunna överföras och användas på andra områden, både i Göteborgsområdet och nationellt. Dessutom kan studien användas som grund för planeringen av nya områden för att undvika områdesutveckling där stadsrummet ger möjlighet till brottslighet och ökar känslan av otrygghet.
Bygga för trygghet: utvärdering av trygghetsskapande åtgärder i utsatta stadsområden
(2024) Ekman, Vendela; Valberg, Linnéa; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Fredriksson, Julia; Fredriksson, Julia
Utsatta områden runt om i världen står inför en rad utmaningar relaterade till trygghetsfrågor. Dessa områden präglas ofta av socioekonomiska ojämlikheter, bristande tillgång till resurser och högre nivåer av brottslighet. Förbättringar av den fysiska miljön i dessa områden har blivit alltmer betonande som ett sätt att öka tryggheten och välbefinnandet för dess invånare. Studien har som syfte att belysa möjligheter och utmaningar med trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön i utsatta områden. Detta utförs genom en fallstudie av Selma stad i Göteborg. Forskningsfrågorna undersöker vilken roll som den fysiska miljön spelar i att främja tryggheten i utsatta områden och vad forskningen säger om detta. De utforskar dessutom hur man har arbetat med trygghetsskapande åtgärder i Selma stad. Studien utforskar trygghetsskapande åtgärder relaterade till den fysiska miljön i Selma stad, som utgör en del av Hisingsbacka och kategoriseras som ett utsatt område. Selma Lagerlöfs Torg, beläget längs Litteraturgatan, har genomgått en stor omvandling sedan år 2012, med byggnationer av bostäder, parkstråk och mötesplatser. Valet att fokusera på Selma stad är motiverat av dess klassificering som ett utsatt område samt av dess nyliga stadsutvecklingsprojekt. Genom att använda Selma stad som forskningsområde med dess förändringar i den urbana miljön kan vi få insikter om effektiviteten av trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön. Kopplingen mellan forskningen och Selma stad tydliggörs genom att se vilka trygghetsskapande åtgärder som har implementerats. Kandidatarbetet fokuserar på sju principer för stadsutveckling och hur ett utsatt område kan höja sin socioekonomiska status, med utgångspunkt från kunskapsöversikten ”Bygga bort utsatthet?”. Denna rapport analyserar därefter vilka av de sju principerna som Selma stad har använt sig av i sin utveckling. Stiftelsen Tryggare Sverige har presenterat teorier om brottslighet i städer, vilka bör beaktas vid utveckling av områden som Selma stad. Resultaten visar att integrering av erfarenheter från Selma stad med forskningen kan förbättra förståelsen för problemområden och leda till effektivare åtgärder för att främja trygghet. Även om denna studie främst fokuserar på den fysiska miljöns påverkan på trygghet, understryks vikten av ett integrerat synsätt där både fysiska och sociala åtgärder kombineras för att skapa en hållbar och levande stadsmiljö. Med det sagt indikerar forskning på att invånarnas engagemang är en central faktor vid utveckling av utsatta områden och kan främjas genom aktiviteter som medborgardialoger och gemensamma projekt.
Dagvattenlösningar för kuperade områden
(2024) Hofgren, Cornelia; Nilsson, Niklas; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Rauch, Sebastien; Knutsson, Jesper
Syftet med denna studie är att undersöka effektiva lösningar för ett lokalt omhändertagande av dagvatten i kuperade områden. Där fokus för undersökningarna grundar sig i en ekologisk samt en ekonomisk aspekt. Studien utgår ifrån Hökerum Byggs nyproducerade område i Tureholm, Trosa kommun. Området står framför en omfattande nybyggnation där cirka 100 bostäder ska byggas. Det medför en betydande påfrestning på omhändertagandet av dagvatten. Därav behövs det implementeras en ny lösning för att lokalt kunna ta hand om det dagvatten som inte längre kan infiltreras. Detta för att förhindra översvämningar samtidigt som det minskar påfrestningen på det befintliga dagvattensystemet. Utöver undersökningarna gällande Tureholm undersöks även olika kommuner samt fastighetsägare lokaliserade på västkusten respektive östkusten, det för att kunna särskilja eventuella likheter och skillnader. Med en anledning som grundar sig i den skilda nederbördsprofilen som de olika kusterna upplever. Studiens resultat kommer baseras på modelleringar av området samt olika litterastudier. Genom en modellering kan olika typer av lösningar tillämpas och testas för att resultera i den bästa möjliga. Det kommer i sin tur medföra en ökad förståelse för området vilket visar sig användbart vid implementering av den resulterade lösningen. Utifrån resultatet från studien visade sig en dagvattendamm vara lämpligast för området. Lösningen begränsas till ett mindre bostadsområde med tätare bebyggelse
En attraktiv stadsbyggnadsmiljö i Olofstorp
(2022) Rifai, Roba; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie; Strid, Marie
Göteborgs stad har nu sin största stadsutveckling. Till och med år 2035 kommer Göteborg växa med nästan en tredjedel i befolkningsmängd. (Göteborgs stad, 2022). I dagsläget är de centrala ytorna i Göteborg helt utnyttjade och svårt att bebyggas med nya verksamheter och bostäder. På grund av den begränsade ytan i de centrala delarna kan potentiella utvecklingsområden utanför centrum utnyttjas. Ett av dessa potentiella utvecklingsområden är Olofstorp som ligger inom området Bergum. Olofstorp tillhör den nordöstra delen av Göteborgs kommun. Syftet med detta arbete är att undersöka förutsättningarna för att utveckla ett attraktivt och hållbart Olofstorp. Med hjälp av en hållbarhetsbedömning av tre möjliga scenarier för en utveckling av ett planområde inom Olofstorp kommer förutsättningarna undersökas. Planområdet inom Olofstorp lokaliserades med hjälp av en litteratur- och kartstudie för att hitta området som är lämpligast att utveckla och bebygga. Med hjälp av litteraturstudien gavs upplysning på vad hållbar utveckling är och vilken vision som föreligger för Olofstorp. Detta gav möjlighet till att skapa framtidsscenarier, ”Utökad service”, ”Kombinera ny och gammal” samt ”Total förändring”. Varje scenario har en tidslinje. Resultatet av studien gav att scenariot ”Utökad service” är ett mindre kostsamt alternativ än de andra alternativen. ”Total förändring” blev det dyraste scenariot. För att kunna värdera vilket scenario som bedöms trovärdigast ur ett hållbarhetsperspektiv undersöks respektive scenario mot FN:s globala mål och Göteborgs egna miljömål. Detta sker med hjälp av indikationstabeller. Med hjälp av denna studie resulteras det bästa alternativet för Olofstorp är blandstadsscenariot.
Framtidens kontor: Där Jobb och Liv går hand i hand.
(2024) Andersson, Felicia; Sandén, Johanna; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Strid, Marie
Följande rapport tar utgångspunkt i frågeställningen “Hur skall man forma framtidens kontorslandskap efter kommande generationers behov/önskemål, med hänsyn till den potentiella förändringscykeln vi står inför i kontorets utveckling?”. Det finns en potentiell diskrepans mellan hur kontorslandskapen är utformade och vad dagens arbetstagare faktiskt behöver och efterfrågar. Efter Coronapandemin har man i forskning identifierat förändringsmönster och nya efterfrågade värden i kontorsmiljöer för anställda. Människor värderar idag frågor om hälsa, flexibilitet och möjligheten för en social mötesplats högre än man tidigare gjort, och påverkan från teknologin har gjort kontorslandskapen ödsliga (Barath & Schmidt, 2022). Detta lämnar frågan öppen för hur man skall anpassa framtidens kontor efter ändrade värden. Syftet med examensarbetet är att identifiera mervärden som individer efterfrågar i och runt kontorsmiljöer för att möta nuvarande och kommande generationers önskemål och att skapa attraktiva kontorsmiljöer. Finns det mervärden som är högre prioriterade och saknas någon av dessa i dagens kontorslandskap. Arbetet avser att undersöka de mervärden som identifieras och hur dessa kan implementeras för att möjliggöra utveckling av kontorslokaler som är bättre lämpat för dagens och framtidens behov. Tidigare forskningen introducerar Maslows behovstriangel som en modell för att prioritera och värdesätta mänskliga behov (Tuzcuoğlu,Vries,Yang, Sungur, 2023). Under examensarbetets senare skeden kan modellen användas som ett verktyg för att stödja visualisering och prioritering av våra resultat, med syftet att skapa möjliga konceptuella utformningar. Kontorets utformning har visat sig ha stor påverkan på individers prestation och motivation, vilket visar på vikten av en välanpassad kontorsmiljö (Cheung & Zhang, 2021). Där vår forskning ger möjlighet att genomföra denna anpassning. Undersökningsstrategin innebär ett explorativt urval av nuvarande arbetstagare, plockade från Castellums portfölj inom den privata sektorn i Göteborg med omnejd, och studenter på Chalmers tekniska högskola som förväntas arbeta på kontor inom fem år. Detta med syfte att sammanfläta nuvarande och framtida behov och mervärden. Undersökningen kommer att genomföras som en surveyundersökning med kvalitativ metod. Individuella semistrukturerade-intervjuer kommer att genomföras med urvalsgrupperna uthyrare på Castellum samt hyresgäster, för att skapa djupare förståelse för resonemang. Den kompletterande workshopen möjliggör resonemang och helhetsperspektiv från urvalsgruppen studenter. Validitet och tillförlitlighet påverkas av det subjektiva urvalet, men transparens i urvalsprocessen och respondentvalidering ämnar öka trovärdigheten. Det finns flera potentiella utfall för forskningsresultat. Splittrade värden inom och mellan urvalsgrupperna kan göra det svårt att identifiera och sammanställa de önskade värden och därmed skapa en samlad bild av kontorets riktning och roll. Det kan som resultat visa sig att anledningen till den potentiella kontorsdöden beror på andra faktorer än miljö och brist på efterfrågade värden i kontors utformningen. I de fall nya värden för kontoret kan identifieras, som saknas i dagens utformning av kontorslokaler, kan förslag för framtida utveckling och riktning för fastighetsbolagen ges.
Från 0 till 1000 i kö En fallstudie om boendes inverkan i Gårdsten gällande trygghetsaspekten
(2024) Domini, Julia; Lundqvist, Tilda; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Fredriksson, Julia
I Sverige finns det ett antal områden som klassificeras efter Polismyndighetens tre huvudkategorier: utsatt område, riskområde och särskilt utsatt område. Områdena brottas med olika typer av kriminalitet och utanförskap som tenderar till att skapa en otrygg miljö för de som bor där. Det finns många delar som väger in i att skapa ett tryggt offentligt rum. Den aktör som känner till det offentliga rummet mest kan anses vara de boende istället för kommunen, polisen och fastighetsbolag eftersom de inte är verksamma där dygnet runt som de boende är. Arbetets syfte är därför att belysa hur fastighetsägare arbetar med boendeinvolvering vid trygghetsskapande åtgärder och hur boende upplever arbetet med trygghetsskapande åtgärder och boendeinvolvering. Examensarbetet syftar även till att belysa i vilken utsträckning och hur fastighetsbolaget Gårdstensbostäder har tagit hänsyn till de boendes åsikter gällande trygghetsutvecklingen i Gårdsten. Examensarbetet utgjordes av en kvalitativ flermetodsundersökningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning ur ett målstyrt urval. Vidare utfördes en fallstudie i stadsdelen Gårdsten för att få en djupgående och detaljerad undersökning. Gårdsten är ett område som finns med på polisens lista men som däremot utvecklats positivt med hänsyn till de åtgärder som fastighetsbolaget Gårdstensbostäder vidtagit. En av dessa åtgärder är att involvera de boende i utvecklingen av Gårdsten som visat sig vara ett framgångsrikt och unikt arbetssätt. Studien visar att boende är experter på deras eget boende. Därav är det av stor vikt att fastighetsägare tar deras synpunkter och åsikter i beaktning vid utveckling av utsatta områden, för att på så sätt främja tryggheten och den positiva utvecklingen i området. Vad som också är viktigt är att skapa och upprätthålla en positiv grannsamverkan och gemenskap för att således förbättra tryggheten i området. Sålunda är införandet av boendegrupper och andra gemensamma aktiviteter av stor vikt för att främja den sociala och fysiska sammanhållningen i ett område.
Från detaljplaneprocess till detaljplaneprojekt En fallstudie om Sveriges detaljplaneprocess med förslag till effektivisering
(2024) Ahlstedt, Alex; Wickström, Andreas; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Marcus, Lars
overket konstaterade år 2024 att 70 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner som rapporterar bostadsbrist (Boverket, 2024a). Konsekvenserna av en utbredd bostadsbrist är många, däribland att det hindrar näringslivets utveckling, försvårar kompetensförsörjning och begränsar ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden (Svenskt Näringsliv, 2019). En bidragande faktor till denna bostadsbrist är att det byggs för lite och ett skäl till detta är en ineffektiv detaljplaneprocessen. I rapporten Inneffektivt stadsbyggande - erfarenheter av nuvarande lagar, regler och arbetssätt i praktiken fastställer Alvenhdahl (2023) att det har uppstått en allmän uppfattning om att detaljplaneprocessen tar onödigt lång tid. Detta påstående stärks av en studie utförd av Sveriges Kommuner och Regioner (2024), SKR, som visar på en viss ökning av handläggningstiderna för en detaljplan. Omfattande forskning har bedrivits för att försöka effektivisera denna process, vilket är avgörande för att förhindra en stagnerad samhällsutveckling. Examensarbetet syftar till att effektivisera detaljplaneprocessen genom att öka förståelsen för hur projektledning och funktionella tidplaner kan integreras i processen. Arbetet berör även kulturskillnader mellan kommun och exploatör och hur det påverkar processen. Examensarbetet är en kvalitativ fallstudie av Sveriges detaljplaneprocess baserad på semistrukturerade intervjuer som utgår från ett subjektivt icke-sannolikhetsurval. Resultatet ledde fram till en best-practice modell där detaljplaneprocessen paketeras som ett projekt. Best-practice modellen innefattar förslag på funktionella tidplaner, resursidentifiering och allokering samt effektiv kommunikation och förbättrat samarbete. Resultatet visar också att det finns en skillnad i kultur mellan kommun och exploatör som hämmar samarbetet. Förslagen i denna undersökning ska användas för att omvandla detaljplaneprocessen till ett effektivt detaljplaneprojekt inom dagens regelverk och förutsättningar.
Från skräp till guld Nyckelfaktorer för ekonomiskt hållbar omställning mot återbruk för byggföretagen
(2023) HEDEÅS, ALICE; NORDLUND, REBECCA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Strid, Marie
SAMMANFATTNING Återbruk är ett högaktuellt ämne till följd av det ökade intresset i samhället. Både på grund av möjligheterna att skapa kreativ arkitektur och förse byggnader med historia och identitet, men även på grund av de ekologiska hållbarhetsaspekterna. Den ekonomiska hållbarheten är dock inte lika självklar inom ämnet, då användandet av återbrukade material i byggprocessen kräver både tid, resurser och nya tillvägagångssätt. Syftet med detta examensarbete är därav att utreda för vilka nyckelfaktorer som finns för att byggföretag ska kunna göra omställningen mot återbruk ekonomiskt hållbar. Målsättningen med arbetet är att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för återbruket idag genom en fallstudie. Detta ska slutligen resultera i nyckelfaktorer för fallföretagets framtida cirkulära produktion, vilket kräver bred kunskap och förståelse för dess verklighet. För att generera ett examensarbete med hög validitet är det valda ramverket för insamling av data av en kvalitativ natur. Empirin kommer i arbetet till övervägande del grundas på̊ semistrukturerade intervjuer som möjliggör för en djupare förståelse för de delprocesser som berörs i samband med återbruk. Resultatet visar att de hinder som finns för återbruket innefattar både interna och externa faktorer för byggföretagen. Den allra största kostnadsfaktorn innefattar logistiska svårigheter i både projektering, demontage och hantering av det material som ska återbrukas. Vidare finns även problem kopplat till juridiska frågor, ekonomiska incitament samt bristande efterfrågan. Ett mindre konkret hinder som diskuteras i detta arbete är den konservativism som förekommer inom byggbranschen, vilken kan orsaka ett visst motstånd till den processförändring som nyttjandet av återbrukade byggnadsmaterial innebär. Trots att återbruk är ett komplext ämne som kan kopplas till flertalet olika problem visar resultatet även att det finns både kunskap, erfarenheter och vilja som kan möjliggöra för fallföretaget att på egen hand överkomma dessa hinder. Med hjälp av de nyckelfaktorer som presenteras i detta arbete kan både fallföretaget och andra byggföretag påbörja omställningen mot användandet av återbrukade material i byggproduktionen.
Håll bostadsaffärerna flytande under lågkonjunktur! En studie av modeller som kan trygga köpare till köp av nyproducerade bostadsrätter i en lågkonjunktur
(2023) HELLGREN, SOFIA; SCHMACHTL, AMALIA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Markhede, Henrik
Det finns flertalet argument som talar för att nyproducerade bostadsrättsaffärer behöver hållas flytande och kunna fortgå under en lågkonjunktur. Dels för att råda bot på den bostadsbrist som finns i Sveriges storstadsregioner idag, dels för att bidra till en stark bruttonationalprodukt (BNP) för landet. Under en lågkonjunktur tenderar bostadsmarknaden att stagnera vilket leder till att byggnationer och försäljningen av nyproducerade bostadsrätter nästan helt stannar av. Detta är en verkligheten under våren 2023. I en lågkonjunktur med skenande räntor och hög inflation har privatpersonens köpkraft minskat markant. Befolkningen är orolig för framtiden och därför även återhållsamma med sina resurser. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur köpare kan tryggas till köp av nyproducerade bostadsrätter även under en lågkonjunktur, vilket i sin tur kommer skapa ökade förutsättningar för att produktionen av nyproducerade bostadsrätter ska kunna fortgå. Examensarbetet har utgått från en flermetodsforskning med en kvalitativ strategi som huvudsakligt förhållningssätt. Den kvalitativa strategin har bestått av semistrukturerade intervjuer samt två kvalitativa enkätundersökningar. Resultatet har påvisat fördelar och nackdelar för åtta olika trygghetsmodeller som kan nyttjas av bostadsutvecklare under lågkonjunktur.
Hur attraktivitet kring äldre kontorsfastigheter skapas En kvalitativ undersökning om vilka kvaliteter äldre kontorsfastigheter i Göteborgs innerstad saknar och hur attraktiviteten hos dessa kan öka
(2023) LARSON, AXEL; SOLUM, VENDELA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie
I takt med den ökade produktionstakten av kontorsfastigheter och det därmed ökade utbudet av kontorslokaler har vakansgraden i Göteborg nått rekordnivåer de senaste åren. Främst återfinns dessa vakanser i det äldre och omoderna fastighetsbeståndet, vilket tyder på en hög efterfrågan på högkvalitativa kontorslokaler. För att inte riskera att de äldre kontorsfastigheterna tvingas rivas för att ge plats åt nyproducerade kontor, vilket skulle ha en negativ påverkan på bygg- och fastighetsbranschens klimatavtryck, är det av vikt att öka förståelsen för varför de äldre kontorslokalerna väljs bort till förmån för de nyproducerade. Vidare är det viktigt att utreda hur man kan skapa attraktivitet för och ta vara på det befintliga beståndet. Studien baseras på en kvalitativ undersökningsstrategi som utgörs av litteraturstudier samt semistrukturerade intervjuer med kunniga personer inom branschen och med hyresgäster som omlokaliserat sin verksamhet de senaste två åren. Studien påvisar att fastighetens ålder saknar betydelse för valet av kontorslokal vid en omlokalisering, i stället handlar det om hur väl lokalen och fastigheten möter hyresgästens behov. Kontorets betydelse för företag har ändrats och därmed har även företagens behov gjort det. De kontorsfastigheter som byggs idag erbjuder tjänster och egenskaper som möter dessa behov och av den anledningen är det av vikt att som fastighetsägare känna till vilka dessa behov är och arbeta för att möta dem. Resultatet påvisar samband som tillsammans med litteraturstudier går att härleda till faktorer som skapar attraktivitet kring kontorsfastigheter och lokaler. Vidare visar studien även på vad som kännetecknar de äldre lokaler som anses svåruthyrda och därmed mindre attraktiva. Utifrån studien kan slutsatsen dras att det som fastighetsägare handlar om att vara lyhörd för kundens behov och därefter rikta och anpassa erbjudandet till rätt kundgrupp, samt att det är bättre att göra något än ingenting alls.
Jämförelsestudie av träkonstruktioner med avseende på LCA, LCC och resursåtgång
(2024) Tamm, Isak; Lundh, Oliwer; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Goto, Yutaka; Goto, Yutaka
Huvudfokuset i examensarbetet ligger på att utforska miljövänligt byggande i form av klimatavtryck och resurssnålhet hos olika bjälklagssystem åt företaget Masonite Beams, med huvudsyftet att optimera valet av byggmaterial i konstruktioner. Problematiken när man ska utveckla metoder är att byggbranschen generellt är skeptisk till nya innovationer, även om produkterna har en positiv påverkan gällande branschens utsläpp eller spendering. Detta gör att byggbranschen är långsam i sin utveckling och ofta hamnar i gamla spår. Vår forskningsfråga hamnar i att utforska skillnader i bjälklag som Masonite Beams tillverkar jämfört med andra typer och därmed bidra med insikter för hållbart och miljövänligt byggande. Litteraturundersökning med livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC) används för att identifiera resultaten av klimatavtryck och ekonomiska aspekter. Undersökningen omfattar befintliga rapporter om relevanta material och processer som primär datakälla. Resultatet är att valet av bjälklagssystem har signifikant inverkan på klimatavtrycket och dess resurssnålhet. Processerna och mängden material för de olika systemen ser olika ut och kommer därför att ha skillnader i klimatpåverkan och resurssnålhet. Ett system som kräver en mindre mängd resurser bör logiskt ha en mindre klimatpåverkan. Det är detta som ska utredas med en djupare analys för att kvantifiera resultaten då många variabler spelar in och det är detta som studien ska fastställa. Resultaten från denna studie ska ge klarhet till företaget som arbetet utförs tillsammans med, men de kan även agera som riktlinjer för flera olika projekt och företag inom branschen.
Kommersiell delningsekonomi: Optimering av LOA-användning för ökad trygghet och hållbarhet En undersökning om kommersiell lokalanvändning över dygnets alla timmar samt dess sociala påverkan
(2023) BRUNSSON, DAVID; ISÉNI, LEO; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie
Arbetet undersöker kommersiell delningsekonomi som ett sätt att utnyttja LOA över dygnets alla timmar. Liknande koncept finns idag på marknaden i form av coworking, ett koncept som etablerats. Undersökningen syftar på att visa om lokaler kan nyttjas de tider de annars står vakanta. Undersökningsmetoden gick ut på att genomföra en kvalitativ litteraturgenomgång samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Litteraturgenomgången användes som grund för att formulera frågor till intervjuerna men också för att skapa förståelse för ämnet. De semistrukturerade intervjuerna undersökte därefter definitionen, möjligheterna och svårigheterna med frågeställningen för att skapa en förståelse för fastighetsägares perspektiv på frågan. Respondenterna bestod till största del av fastighetsägare, men också en lokalförvaltare. Intervjusvaren låg som grund till resultatdelen för att i diskussion- och analysdelen kunna koppla samman resultat och litteraturgenomgång för diskussion och tematisering av undersökningen. I resultatet presenteras respondenternas inställning till kommersiell lokaldelning. De definitioner, möjligheter, svårigheter samt social påverkan som identifierades presenteras även här. Respondenterna lyfter att konceptet är av stort intresse, men inte problemfritt. Det sätts fokus på att kommersiell delningsekonomi kan användas som ett verktyg för att öka ett områdes trygghet och upplevda säkerhet. Därtill finns det ett stort behov att undersöka huruvida konceptet går att applicera i praktiken. Slutligen besvaras frågeställningen som svår och ännu inte utforskad - men med möjligheter att öka tryggheten och den sociala upplevda känslan i områden genom kommersiell delningsekonomi som ett verktyg. Det finns också stora möjligheter att använda kommersiell delningsekonomi som ett sätt att samnyttja lokaler - förutsatt att ansvarsfrågan löses.
På banan mot en hållbar destination; en fallstudie om värdeskapandeprocessen och hållbarhetsarbetet inom evenemangsindustrin
(2024) Ekholm, Kahrin; Mauritzson, Albert; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie; Strid, Marie
Denna rapport behandlar Scandinavian Touring Car Championships, STCCs, stadsrace i Göteborg 2024. Rapporten utgörs av en fallstudie som undersöker drivkrafterna för att anordna stadsevenemang och deras påverkan på värdeskapande för involverade parter. Vi tillämpade en kvalitativ undersökningsstrategi och vår undersökningsmetod baserades på dokumentära källor i form av artiklar, dokument och tidigare studier inom ämnesområdet. Tillsammans med litteratursökningar fördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner som var involverade i arrangerandet av evenemanget. Syftet med studien är att samla information om hur hållbarhetsarbetet under planeringsstadiet för evenemang i stadens centrum kan påverka värdeskapandet för staden och arrangören. Hållbarhet utgör en central del av all framtida utveckling, och motorsporter måste bidra till att hitta en lösning för klimatkrisen (FIA, 2024). Göteborg är en stad som ligger i framkant med hållbarhetsarbetet och har utnämnts till världens hållbaraste stad (Göteborg & Co, 2024a). Som värdstad för världens första helt elektriska nationella racingtävling har både Göteborg och STCC möjligheten att marknadsföra sig globalt. Genom att arrangera ett lyckat evenemang kan de bidra till att skapa ett värde för både staden, arrangören och deras partners. Rapporten analyserar fördelar och nackdelar när man arrangerar stora evenemang i stadens centrum med ett fokus på hållbarhet. Rapporten undersöker drivkrafterna som ligger till grund för evenemanget med betoning på att skapa ett lyckat och hållbart evenemang genom strategisk planering och samarbete. Den djupgående information som samlats in från intervjuerna presenteras med en teori om de inblandade nyckelpartnernas främsta drivkrafter och hur det påverkar det värde som evenemanget skapar för staden och arrangören. Vi diskuterar hur klimatarbetet kan skapa ett intresse hos företag att medverka i evenemanget för att använda det som strategisk marknadsföring. Arbetet är relevant för företag som är involverade i evenemangsbranschen, samt för Göteborg och andra städer.
PAUS i bygget. Drivkraftsanpassad samverkan för minimering av negativ påverkan på omgivande stadsmiljö och näringsliv
(2024) Ahlgren, Hilda; Nilsson, Ebba; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Marcus, Lars
I takt med att kraven på hållbara städer och behovet av snabb urban expansion ökar, stiger efterfrågan på infrastruktur- och byggprojekt. För att uppfylla FN:s globala mål i Agenda 2030, särskilt mål 11 om hållbara städer och samhällen, samt Göteborgs Stads vision om en nära, sammanhållen och robust stad under byggskedet, måste byggarbetsplatsers påverkan på stadsmiljö och näringsliv beaktas. Infrastrukturprojektet Västlänken har haft stor påverkan på Göteborgs stadsmiljö. Vid station Haga, har området Rosenlund påverkats avsevärt av byggarbetsplatsens etableringar. Dessa har påverkat tillgänglighet och trygghet samt lett till minskade flöden längs Rosenlundsgatan. Projektet väntas pågå i upp till 14 år, förändras områdets karaktär avsevärt under denna tidsperiod. Perioden motsvarar ett liv från nyfödd till tonåring eller drygt tre mandatperioder i riksdagen. Med tanke på den omfattande tidsperioden är det av stor betydelse att göra det påverkade området trevligt och tillgängligt under byggtiden för att minimera projektets negativa sociala effekter. Examensarbetet har huvudsakligen använt en kvalitativ ansats med kompletterande kvantitativ data. Genom en fallstudie har byggarbetsplatsens påverkan på den omgivande stadsmiljön och näringslivet undersökts. Resultaten visar att etableringen av byggarbetsplatsen har påverkat Rosenlunds identitet, tillgänglighet och upplevda trygghet. Fastighetsägare och verksamhetsutövare har upplevt negativa effekter i form av minskad omsättning och förlängda uthyrningsprocesser. Genom en analys av samverkan i området har en samverkansmodell för drivkraftsanpassad samverkan tagits fram. Modellen förväntas kunna tillämpas i liknande projekt för att optimera effekter av platsanpassade urbana samverkansåtgärder (PAUS) och effektivisera kommunikation, aktörer emellan. Studien syftar till att bidra med underlag för att förbättra samverkan i större bygg- och infrastrukturprojekt och minska påverkan av detta på omgivande stadsmiljö och näringsliv
Platsutveckling genom BID-inspirerad samverkan: En fallstudie av Brahegatans platsutvecklingsprocess
(2023) BELTRAN, DAYHANE; TRAJCEVSKA LOPES, MAGDALENA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie
Det är ett konstaterat svårt uppdrag att genomföra platsutvecklingsarbeten i områden som präglas av mycket kriminalitet. Ett område med ett pågående platsutvecklingsarbete är Gamlestaden. Arbetet med att utveckla stadsdelen har pågått sedan 2001 och startade som en reaktion av Gamlestadens lägesbild som då präglades av kriminalitet, förfall och social utsatthet. Som en reaktion på detta bildade lokala fastighetsägare och bostadsrättsföreningar den ideell föreningen ”Fastighetsägare i Gamlestaden”, inspirerad av BID samverkansmodellen. Problemet som undersöks i rapporten är utvecklingsarbetet på Brahegatan, en centralt belägen gata i Gamlestaden. Syftet med examensarbetets undersökning är att redogöra för vilken påverkan BID som samverkansmodell haft på platsutvecklingsarbetet på Brahegatan. För att ta reda på detta grundas examensarbetet i en fallstudie på gatan. Tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer, dokument från organisation och deltagande observationsmöten har även genomförts och analyserats med syfte att besvara arbetets frågeställning. Resultatet visar på att en BID inspirerad samverkan haft stora fördelar i platsutvecklingsarbetet. Modellen har bidragit med en struktur i utvecklingsarbetet som generellt är svårt att upprätthålla i ett arbete med så många olika aktörer inblandade. Framförallt har samverkansmodellen främjat engagemang hos majoriteten av aktörerna på Brahegatan. Vidare har modellen främjat ett starkt samarbete hos medlemmarna i BID Gamlestaden vilket resulterat i att aktörerna tagit ett gemensamt agerande i utvecklingsarbetet. Till följd av detta är flera aktörer övertygade om att de tillsammans lyckas åstadkomma mer än vad de hade gjort på egen hand. En konsekvens av det goda samarbetet är det samordnade utvecklingsarbetet som drivs av att flera olika aktörer gått samman och bidrar med både tid, kunskap och ekonomiska medel till gemensamma insatser. Aktörerna har vidare kunnat arbeta med trygghetsfrämjande arbeten och insatser som främjar levande gatuplan.
Reducera Brus med BUS En fallstudie om landet lagoms detaljplaneprocess med förslag till effektivisering
(2023) ANDERSSON, MALIN; PALMQUIST, LISA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie
2020 konstaterade Västra Götalandsregionen att Västsverige expanderar och att kommunerna står inför en förtätning av både näringsliv och bostäder (Västra Götalandsregionen, 2020). För att möjliggöra detta krävs beslut om nya detaljplaner och därmed en fungerande planprocess. De nuvarande långa ledtiderna gör att byggandet redan ligger efter och det krävs därför någon form av förändring. En förändring kan vara att låta den privata sidan i allt större utsträckning involveras i processen, vilket den statliga utredningen om privat initiativrätt utreder (SOU 2019:9). Förhoppningen är att genom att låta planintressenten ta initiativ till och vara med i kommunens arbete att ta fram detaljplaner sker en effektivisering av processen. I Västsverige finns idag redan exempel på där privat sektor varit med och drivit processen för att ta fram detaljplaner. Byggherredriven detaljplan har hittills varit något av en vattendelare då det finns meningsskiljaktigheter kring dess eventuella fördelar. Därför syftar denna rapport till att identifiera olika aktörers beskrivning av vad som avses med en byggherredriven detaljplan. Utöver definitionen syftar examensarbetet till att undersöka varför detaljplaneprocessen är långdragen och om de ökade kraven på hållbarhet kan vara en av orsakerna. En följd av de långa ledtiderna är avtrycket på slutpriset. Hyresgästen riskerar därför att få kompensera för den utdragna processen genom höjda hyresnivåer. Detta gör att marknaden på sikt riskerar att exkludera målgrupper med mindre kapital och arbetet vill därför illustrera hur detaljplaneprocessen ser ut i några utvalda kommuner i Västsverige. Examensarbetet har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer från ett styrt urval med respondenter både från kommunal och privat sektor med god branscherfarenhet. Därefter utfördes en fallstudie över detaljplaneprocessen med involvering av privat aktör. Resultatet leder till fyra förslag för framtida effektivisering av detaljplaneprocessen, bland annat det nya begreppet detaljplan i BUS, Bransch Under Samverkan. Detta för att kunna underlätta för detaljplaneprocesser som involverar exploatörer och för att visa på möjligheten att standardisera ett nytt arbetssätt som förenklar flödet för både privata aktörer och för kommuner. Denna studie kan därför ses som ett underlag till hur kommuner och byggherrar kan arbeta tillsammans med att driva detaljplanprocesser.
Utforskande av delningsekonomins potential för kontorsuthyrning: En fallstudie av Higabs förutsättningar och strategier för uthyrning av kontorslokal
(2023) Nabil Abdsater, Ahmad; Kadem, Hussein; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Markhede, Henrik

Browse

Browsar Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses efter Program "Affärsutveckling och entreprenörskap 180 p."

Sökresultat per sida

Sortera efter