Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses
Länka till denna samling:
Browse
Browsar Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses efter Program "Samhällsbyggnadsteknik 300 hp (civilingenjör)"
Visar 1 - 4 av 4
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostEn jämförelse av mesofila och termofila biogasanläggningar(2024) Attar, Mohamad Taleb; Sandell, August; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Wilén, Britt-Marie; Wilén, Britt-MarieDagens samhälle har ett stort fokus på en grön omställning och behovet av att främja den hållbara utvecklingen ökar med tiden. Biogasproduktion är en process där organiska material bryts ner under syrefria förhållanden. Processen utnyttjar olika substrattyper såsom avfall, gödsel, matrester och omvandlar dem till en förnybar energikälla. Processen kan köras under mesofila förhållanden mellan 35–40 °C eller vid termofila förhållanden mellan 50–55 °C, men den termofila rötningen anses vara mer ostabil och ha fler driftsproblem i jämförelse med den mesofila rötningen. Denna studie syftar till att jämföra driftsfarenheter och driftsproblem mellan mesofila och termofila anläggningar, för att ge underlag för en omställning från mesofil till termofil drift för biogasproduktion vid gårdsanläggningar, samrötningsanläggningar och avloppsreningsverk i Sverige. Metoden för att utföra detta examensarbete är en kombination av både litteratur- och enkätstudier i form av frågor som tar upp driftserfarenheter och driftsproblem hos de svenska biogasanläggningarna. Data från enkäten samlades in och beräkningar har utförts för att forma resultaten. Resultaten som kan dras efter denna studie påvisar inga stora skillnader mellan att driva anläggningar på termofil och mesofil drift. De termofila anläggningarna hade ett något kortare medelvärde på uppehållstiden och ett något större antal än mesofila anläggningar hade problem med lukt och skumning. Trots en brist på information i svaren från enkäten till vår jämförelse visar slutsatserna att termofil rötning är en mer effektiv process även om vissa driftsproblem relaterade till lukt och skumning kan uppstå. Termofila anläggningar visade kortare uppehållstid som innebär högre biogasproduktion. Studien visade att övergången från mesofil till termofil rötning är möjligt om processen sker under stabila förhållanden
- PostOptimering av stålpålar till utbyggnaden av kraftnätet(2024) Idvall, Holger Karmefors; Lavass, William Kléen; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Karlsson, Mats; Karlsson, MatsI Sverige ska det den närmsta tiden investeras miljardbelopp i utbyggnaden av kraftnäten vilket skall bidra till den omställning till en ökad elanvändning och en minskad användning av fossila bränslen. Detta för med sig en stor mängd arbeten kopplade till de konstruktioner som förs upp där ritningar och lösningar idag ofta är föråldrade. Som resultat av detta blir resultaten ofta en överdimensionering på grund av beslutsfattande hos beställare och bristande kunskaper om rådande geotekniska fall, vilket då leder till onödigt höga utsläpp och kostnader för de material som används. I detta examensarbete har grundläggningsarbetet som företaget BESAB konstruerar i Markarydområdet undersökts och optimerats. Arbetet syftade till att med olika beräkningsmetoder och de rådande lasterna, ta fram nya dimensioner för att göra det möjligt att jämföra hur stora besparingar på miljön samt ekonomin, som potentiellt skulle kunna göras vid detta och liknande fall. Under arbetets gång var ett primärt fokus spetsburna pålar i stål vilket var särskilt intressant i detta fall då det främst är denna metod som nyttjades i projektet som BESAB utförde eftersom tillverkningen av stål ger upphov till en stor mängd koldioxidutsläpp. De metoder som nyttjades vid beräkning var dels handberäkningar på hållfastheten hos pålar, dels inmatning av värden på lasterna och de geotekniska förhållandena i dataprogrammet PILECALC. Resultaten från beräkningsdelen av rapporten tydliggör att införandet av en aktiv designstrategi effektivt minskar materialanvändningen jämfört med de ursprungliga ritningarna. För att möta belastningskraven för det specifika och i detta fall kritiska fallet och samtidigt optimera materialanvändningen är det mest fördelaktigt att välja RD 170/10 pålar från SSAB. Dessa pålar har en strukturell bärförmåga på 453 kN med hänsyn till buckling, medan den geotekniska bärförmågan för pålen i detta specifika fall är 966 kN. För att hantera dragkrafterna kommer ett 18 mm tjockt stag från Naulankanta att användas. Genom att byta till dessa pålar för detta specifika fall är det möjligt att minska koldioxidutsläppen med 11,2 𝑘𝑔 𝐶02⁄𝑚 och kostnaden med 17 612 euro.
- PostRännstensbrunnar i ett förändrat klimat(2024) Kjällkvist , Anna; Ly , Kristina; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Hvitt Strömvall, Ann-Margret; Bondelind, MiaKlimatförändringar bidrar till ökad nederbörd vilket skapar stora utmaningar för dagens dagvattensystem. Rännstensbrunnar är en del av dagvattensystemet och har i uppgift att avvattna asfalterade ytor som exempelvis vägar och parkeringsytor. Ansvaret för rännstensbrunnarna ligger hos väghållaren. Det finns inga nationella krav för dimensionering och drift av rännstensbrunnar och arbetet med rännstensbrunnarna kan därför variera mellan väghållarna. Syftet med studien är att jämföra hur olika väghållare arbetar med dimensionering och underhåll av rännstensbrunnar med hänsyn till ett förändrat klimat. Studien undersöker fyra väghållare i Sverige: Göteborg stad, Malmö stad, Stockholm stad och Trafikverket. Arbetet genomfördes genom intervjuer, mejlkorrenspondens och analys av kommunala och statliga handlingar. Konsulter inom branschen intervjuades för att få en breddare uppfattning om arbetet med dimensionering av rännstensbrunnar. Studiens resultat visade att klimatförändringarnas påverkan på rännstensbrunnar skiljer sig mellan väghållarna, vilket kan bero på skillnaden på mängden nederbörd mellan platserna. Trots klimatförändringarnas framtida påverkan på rännstensbrunnarna har arbetet med dimensionering och drift av rännstensbrunnar hos väghållarna inte förändrats. De undersökta väghållarna arbetar med rännstensbrunnarna på liknande sätt och möter liknande problem med kostnader och åtkomsten till rännstensbrunnarna. Vid dimensionering och utformning av rännstensbrunnarna arbetar väghållarna utifrån sina tekniska handböcker samt med klimatfaktorer som stämmer överens med Svenskt Vattens rekommendationer. Driften av rännstensbrunnarna sker genom slamsugning och frekvensen av driften är liknande hos alla undersökta väghållare. Studien visar även att pågående forskning om rännstensbrunnar lägger stort fokus på dagvattenkvalitén i rännstensbrunnarna till skillnad från väghållarna som lägger större vikt på kvantiteten av dagvatten i rännstensbrunnarna.
- PostSeparation av mikroplaster och andra föroreningar från kontaminerade sediment(2024) Gunnarsson , Johanna; Ovesson, Isabelle; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Hvitt Strömvall, Ann-MargretExamensarbetet "Separation av mikroplaster och andra föroreningar från kontaminerade sediment" undersöker metoder för att rena sediment i hamnområden, med fokus på Göteborgs hamn och Gårda brunn. Mikroplaster och andra föroreningar, såsom metaller, organiska kolväten, och TBT (tributyltenn), har sedan långt tillbaka visat på negativa effekter i marina ekosystem. Syftet med studien är att använda olika densitetsseparationsmetoder med salter (NaCl, KBr, NaI) och ultrarent vatten (Milli-Q) för att effektivt separera och reducera mängden föroreningar från sedimentprover. Proverna samlades in från tre platser: Gårda Brunn, Marinan och Stigbergskajen. Flera experiment genomfördes där proverna behandlades med olika saltlösningar för att uppnå separation baserad på densitet. Föroreningarna i sedimenten analyserades före och efter behandlingarna för att då kunna utvärdera metodernas effektivitet. Därefter genomfördes ekonomiska beräkningar för att uppskatta kostnaderna för de olika metoderna. Studien visade att saltlösningar kan användas för att effektivt separera mikroplaster och andra partiklar från sediment. NaCl, den billigaste metoden, var effektiv för separation av större mikroplaster och gummipartiklar. KBr och NaI, de dyrare salterna, hade högre densitet och var bättre på att separera mindre partiklar, inklusive vissa mikroplaster. NaI var särskilt effektiv men också den dyraste metoden. Milli-Q-vatten var effektivt för att laka ut TBT från sediment, en viktig aspekt eftersom TBT är en av de farligaste föroreningarna. Förbehandlingssteget att mixa sedimentet fick ut mest halter av metall och TBT vilket kan tyda på att metaller tyr sig till partiklar och TBT i färgflagor och att det frigörs efter mixning. Eller att de mindre partiklarna som tillkommer av mixningen inte hann sedimenteras och mängder av föroreningar finns kvar i vattenprovet. Resultaten visade att de föreslagna metoderna kan skalas upp för större volymer, men vidare forskning och optimering krävs för att hantera praktiska och ekonomiska utmaningar. Sammanfattningsvis ger arbetet en grund för att utveckla och implementera effektiva metoder för att rena förorenade sediment i hamnar, vilket kan bidra till en renare och tryggare miljö för både marina ekosystem och samhällen