Examensarbeten för kandidatexamen // Bachelor Theses

Länka till denna samling:

https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/54

Browse

Visar 1 - 4 av 4

Är det is eller vatten? - en studie i att bestämma vattnets fas med hjälp av simulationer och flervägsreflekterade GPS-signaler
(2013) Hansson, Mathias; Sundberg, Joakim; Martinsson, Daniel; Alping, Mikael; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för rymd- och geovetenskap; Chalmers University of Technology / Department of Earth and Space Sciences
Havsisars utbredning är något som skiljer från år till år och som är beroende av ihållande temperatur under 0. Genom användning av MATLAB, SNR-data från mottagna GPS-signaler och med hjälp av simulationer har olika parametrar som kan underlätta bestämmandet av havsisens utbredning analyserats. En metod för att automatiskt kunna avgöra vattnets fas har utvecklats. Under de dagar som den insamlade mätdatan avser, var det möjligt då man först valde ut en lämplig satellit, att avgöra om det var vatten eller is.
Ekosystemtjänster i urbana miljöer - En kartläggning av arbetet med ekosystemtjänster i byggprocessens planeringsfas
(2017) Harlén, Matilda; Kallin, Robert; Klein, Elllen; Poplasen, Gabriella; Rosendahl Carlbom, Nicole; Schön, Hanna; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and Environment
Människor och andra levande organismer på jorden är alla beroende av ekosystemen och deras tjänster, de så kallade ekosystemtjänsterna. Större delen av dessa livsnödvändiga ekosystemtjänster är negativt påverkade av människans beteende. I storstäder har märkbar påverkan skett på de urbana ekosystemtjänsterna, exempelvis genom försämrad dagvattenhantering. Att det dessutom pågår en urbanisering och att tidigare obebyggd mark exploateras leder till att ytterligare ekosystemtjänster påverkas som i sin tur försämrar stadsmiljön. För att skapa en hållbar stad där ekosystmtjänsterna finns bevarade står aktörer inom byggsektorn samt myndigheter inför en stor utmaning. Utifrån denna utmaning skapades studiens syfte som är att kartlägga arbetet med ekosystemtjänster i byggprocessens planeringsfas. Studien undersöker svenska organisationers arbete med urbana ekosystemtjänster i Sverige med fokus på Göteborg. För att få en övergripande bild av ekosystemtjänster grundas rapportens teoridel på en litteraturstudie. Litteraturstudien belyser hur ekosystemtjänster gynnar samhället, vilka åtgärder som kan vidtas för att bevara dessa tjänster samt verktyg för att arbeta med ekosystemtjänster. Resultatet kartlägger organisationers arbete med ekosystemtjänster och grundar sig på semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom byggsektorn och myndigheter. Resultatet visar att de flesta intervjuade aktörer inom byggsektorn arbetar för att ta hänsyn till ekosystemtjänster i stadsmiljö. På vilket sätt de arbetar skiljer sig mellan de olika aktörerna men gemensamt för alla är att de har använt sig av grönytefaktorn i projekt eller uppdrag. För att etablera ekosystemtjänster i byggprocessen och kunna nyttja dem även i framtiden anser övervägande del av aktörerna att det måste ställas krav från kommuner, myndigheter och staten. Vissa aktörer nämner även kompetens inom området som en viktig faktor för att etablera ekosystemtjänster i byggprocessen. Av intervjuerna med myndigheter framgick det att förståelsen för urbana ekosystemtjänster och deras nytta för invånare i staden är viktig för att hänsyn ska tas till ekosystemtjänster i stadsplaneringen. Myndigheterna arbetar med guider, verktyg och olika satsningar för att synliggöra ekosystemtjänster och för att stötta byggaktörerna i deras arbete. Det sammanfattade intrycket har varit att intresset för att arbeta med ekosystemtjänster är på frammarsch inom de flesta organisationer. Det finns dock en skillnad i hur stor utsträckning arbetet sker, där intresse från ledningen är den faktor som påverkar arbetets omfattning. Inget tydligt samband mellan företagens verksamhetsform, antal anställda, omsättning och deras arbete och syn på ekosystemtjänster har kunnat urskiljas. Det framgick av både myndigheter och byggaktörer att dagvattenhantering, bullerreglering och luftrening är några av de viktigaste ekosystemtjänsterna att ta hänsyn till i Göteborg. Rapportens slutsats är att krav från högre instanser är en bra början för att få fler aktörer att arbeta med kosystemtjänster i byggprocessen och för att få en förändring på stor skala. Vid kravsättning är verktyg, som grönytefaktorn, ett bra hjälpmedel för att konkretisera kraven. Myndigheter borde använda kartläggande verktyg medan företag borde använda mer åtgärdsinriktade. Rapporten ser även en stor vinst i att öka intresset och kunskapen hos allmänheten för att höja efterfrågan på bra lösningar för ekosystemtjänster. Vid högre efterfrågan kan andra lösningar för att etablera ekosystemtjänster i byggprocessen bli aktuella, till exempel att införa en ”märkning” eller certifiering för ekosystemtjänster.
Havsnivåmätningar med hjälp av fl ervägsrefl ekterade GPS- och GLONASS-signaler
(2013) Bermell Rudfeldt, Mattias; Torgnyson, Otto; Johansson, Annika; Hermansson, Daniel; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för rymd- och geovetenskap; Chalmers University of Technology / Department of Earth and Space Sciences
Att kartlägga havsnivåförändringar är en stor del av att bevaka klimatförändringar på jorden. Den lokala havsnivån är mycket viktig för kustnära samhällen. I dagsläget mäts lokal havsnivå med en för ändamålet specialanpassad teknik, mareografer. Mareografer är fästa på berggrunden vilket gör att deras mätningar påverkas av landhöjningen. I detta arbete studeras en ny teknik för havsnivåmätning som använder redan existerande kustnära Global Navigation Satellite System (GNSS)-installationer. Dessa stationer är installerade för att mäta landrörelse, men påverkas av flervägsreflektioner från havsytan. Utifrån signalbrusdata från GNSS-signaler inspelade vid dessa mätstationer kan havsnivån beräknas lokalt. Denna studie har utförts vid en installation vid Onsala rymdobservatiorium och använt signaler från amerikanska Global Positioning System (GPS) och ryska Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (GLONASS). Den beräknade havsnivån har jämförts med mätningar från mareografer, i form av trycksensorer, på samma plats. Havsnivån från GPS- och GLONASS-signaler visar hög korrelation vid jämförelse med trycksensorena. Avvikelsen, beräknad som ett root-mean-square (RMS), mellan mareografdata och GPS-mätningar är endast 4.67 cm och för GLONASSmätningar ännu lägre, 4.12 cm. Då de båda resultaten kombineras uppnås fler mätpunker vilket ger tekniken bättre förutsättningar för platser med snabba havsnivåförändringar. Den kombinerade mätningen ger ett RMS-värde gentemot mareografdata på 4.12 cm. Det indikerar att tekniken att kombinera mätningar har goda framtidsutsikter.
Valet mellan matlåda i plast och matlåda i glas
(2017) Bogren, Viktoria; Mostafavi, Tina; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and Environment
Bristen på information om vilken typ av matlåda som resulterar i minsta möjliga miljöpåverkan leder till ett problem för konsumenter som vill göra ett miljömässigt val. Arbetet omfattas av en jämförande livscykelanalys där två specifika matlådor, en i plast och en i glas, jämförs för att behandla problemet för miljömedvetna konsumenter. Syftet är att utifrån livscykelanalysen bestämma vilken av matlådorna som har det minsta CO 2 -fotavtrycket, även benämnt som global uppvärmningspotential (GWP), och därmed har den minsta påverkan på växthuseffekten. Som stöd till analysen av CO 2 -fotavtryck undersöks även energiåtgång under matlådornas livscykler. Arbetet är avgränsat till att endast behandla de in- och utflöden som berör växthuseffekt samt energiåtgång. Funktionen för matlådorna är definierad till att de ska förvara mat under ett läsårs tid. Denna definition samt en enkätstudie ligger till grund för livslängden för respektive matlåda. Livslängden för respektive matlåda medför att en konsument behöver införskaffa två matlådor i plast respektive en matlåda i glas under ett läsår. Resultatet av livscykelanalysen visar att matlådan i glas har ett mindre CO 2 -fotavtryck. Resultatet anses vara robust utifrån parametrarna; livslängd och energikällor. Detta innebär att samma resultat åstadkoms när dessa parametrar förändras. En konsument som vill göra ett miljömässigt bättre val utifrån global uppvärmningspotential bör därmed välja matlådan i glas.

Browse

Browsar Examensarbeten för kandidatexamen // Bachelor Theses efter Ämnesord "Annan naturvetenskap"

Sökresultat per sida

Sortera efter